Missbruk och beroende
Att vara beroende av något betyder i sin enklaste mening att man upplever det som att man skulle ha svårt att leva utan det. Man kan utveckla ett beroende till så skilda saker som sex, spel och mat. Men det är alkohol och droger man främst associerar till beroende och missbruk; så kallat substansberoende.
Skillnaden mellan bruk och missbruk ligger inte ytterst i vilken mängd man konsumerar, utan i om bruket ställer till problem, skador eller innebär att man tar farliga risker.
När det gäller narkotika betecknas allt bruk som missbruk, i och med att det är olagligt.
Om ett missbruk får pågå leder det i allmänhet till att ett beroende utvecklas. Ett beroende karaktäriseras av att det mesta i livet kretsar kring det, och att det prioriteras så högt att det ofta till och med går före den egna hälsan eller de egna barnen. Det är också mycket vanligt att den som är beroende har försökt, eller kanske ständigt försöker, begränsa sitt missbruk utan att lyckas.
Beroenden kan ha sin tyngdpunkt i fysiska, psykiska eller sociala faktorer, men oftast finns det inslag av alla dessa aspekter.
Fysiska, psykiska och sociala faktorer
Till de fysiska aspekterna hör abstinensbesvär, men även att man får en minskad effekt och behöver en större och större dos.
I det psykiska beroendet ingår bland annat ett obetvingligt starkt sug, men också känslan av att livet blir meningslöst om man inte får ta drogen.
Sociala aspekter kan vara att man ingår i en grupp, eller har en partner, där alkohol- eller drogkonsumtion är en viktig del av gemenskapen.
Hjärnans belöningssystem
Mekanismerna bakom beroende är åtminstone delvis biologiskt betingade. De har alltså någon gång under vår evolution fyllt en funktion. Det förklarar också varför det bara är vissa saker som är beroendeframkallande. Det skulle inte vara så tokigt om man utvecklade ett lätt beroende av fullkornsprodukter eller något annat nyttigt, men det vi blir beroende av är sådant som aktiverar hjärnans belöningssystem, såsom socker och sex (som historiskt har varit bra för överlevnad och fortplantning). Hjärnan är dessutom ganska lättlurad, och reagerar även på diverse droger som via genvägar nästlar sig in och aktiverar samma områden i hjärnan.
Varningssignaler
Många människor har perioder i livet när de konsumerar mer alkohol än vanligt. Om det är farligt eller inte är kopplat till en mängd olika faktorer.
En bra början är att föra bok över hur mycket man egentligen dricker. Men det är också viktigt att fundera över om konsumtionen ställer till problem, i jobbet eller i relationer. Det är alltid lättare att sluta tidigt, än att vänta tills ett ordentligt beroende har utvecklats.
Man ska också ha klart för sig att det finns ett starkt samband mellan olika psykiatriska diagnoser och missbruk och att det är mycket vanligt att de förekommer samtidigt, inte minst i självmedicinerings syfte. Av den anledningen kan det vara bra att söka professionell hjälp för att förstå sina problem och vad man behöver göra.
Vad kan man göra?
Det är vanligt att missbruk är familjehemligheter som ingen någonsin berör, fastän det i så hög grad påverkar hela missbrukarens omgivning. Det viktigaste första steget i en tillfriskningsprocess blir därför att erkänna problemet. Vare sig det är man själv som har problem, eller en anhörig, vän eller arbetskamrat.
Det är bara missbruket man hjälper på traven genom att hålla tyst. Man ska dock vara medveten om att den som är beroende är expert på att bortförklara sitt problem, även inför sig själv. Det är modigt att våga bryta tystnaden och på sikt kan det leda till något positivt. Men man ska inte räkna med någon omedelbar tacksamhet när man tar upp någon annans problem.
Att beroenden och missbruk delvis beror på ärftliga faktorer betyder inte heller att man är dömd på förhand. Tvärtom är det extra viktigt att hålla koll på sin konsumtion om man har en förälder med missbruksproblematik. Och sanningen är ju den att det inte går att utveckla något missbruk alls om man väljer att inte ta någon drog. Så möjligheten att själv bestämma är trots allt ganska god. (psykologiguiden.se/rad-och-fakta)
